Baby Stardust

Varför är det ingen som märker att jag inte bara mår dåligt av febern och allt annat som är fel i min kropp, utan att jag inte är helt okej psykiskt också? Att jag behöver att folk hör av sig, frågar hur det är eller om vi ska göra något, some fucking love! Eller är jag så jobbig att umgås med, att det är därför alla drar sig undan? Varför är det ingen som fattar att det inte är okej att ha konstant feber i en vecka utan att något annat är fel? Ingen som fattar att det inte står rätt till när man kryper under täcket i soffan och gråter utan anledning?
Jag vet att jag är en väldigt intensiv person, med oerhört starka åsikter och humörsvägningar. men säg till fan om jag är jobbig så skärper jag mig.
Nu ska jag fortsätta undra vad fan det är som är fel